Efter några dagars inledande förvirring angående datumen
på Fjellvinds och Jsons (mina två främsta fotografer) fester
inträdde så den vidriga sanningen i form av en liten ful, vårtig
svartnisse som kikade fram över verklighetshorizonten och
skadeglatt pep "HaaHaa, du har duuuubbellbokat!". Några snabbt
ihopninjade mail med efterföljande telefonsamtal förpassade dock
Sanningens Svartnisse (SS) prydligt ihopbultad till oigenkännlighet
ner i festtyngdkraftens svarta hål... Det blev en grym dubbelfest!!!

(På dagiset "Skrutten" av dunkla anledningar)

Tack till Fjellvind för hans bidrag av bilder.





Det största samtalsämnet under inledningen
av festen handlade om varför man bads skriva
sitt namn på en ballong och därefter inte
släppa den ur sikte. Ballongernas existens
och mening med sina elastiska liv diskuteras
här hårt. (Jag kan avslöja att ingen vet ännu,
ballongerna blev mördade hela bunten redan
under den första delen av festen)










Ballongmysteriet sprider sig...
Foto: Fjellvind




Födelsedagsbarnen ville ju
hålla ett litet tal...





...inför de förstummade
massorna



















I ett skumt rum längst in i dagiset satt ett bistert
gäng pokerspelare och odlade machostatus genom att
spela om de lokala leksaks-bokstäverna. Bland de mest
populära insatserna fanns bl.a "REINE", "SEX", "KNARK",
"STAR", "TUBEN", "TUTTE" och naturligtvis "ÖL".





Den riktiga festandan
hittar hem här och där...
Foto: Fjellvind






DaLath själv gör ibland en
insats för att pigga upp sömniga
festdeltagare. Inte för att de
blev piggare, men jag fick öva upp
förmågan att ta kort på mig själv
också.









En av värdarna (Fjellvind) nöjde
sig inte med att bara fylla ÅR,
utan fortsatte med att fylla allt
i sin omgivning, inklusive på sig själv.
Resultat: förlust av förmågan att stå
upp själv.






Här ville jag också vara med
lite för att inspirera lite pigghet.
Blir inte miljön liksom mer fylld
av energi? Observera dock att
Fjellvind fortfarande inte kan
stå ordentligt...













Allas vår favoritanställd på K, Fia,
får besök av Sofie. Hur kul det än är
att känna en croupiér så saknas Fia
storligen på våra fester (och dansgolv)
nuförtiden.










Jag vill avsluta den här sidan med
kvällens mysigaste kort. De tre
Kibbutz-musketörerna är samlade igen.
Fia, Json och Anders (Myggan) poserar
snällt. Det här fick mig att önska att
alla gamla kompisar kom hem så att vi
skulle kunna ha en sista stor fest.
Någonting att tänka på till sommaren
kanske...?